vissa saker som gör mig så SJUKT upprörd att det stockar sig i halsen och fingrarna låser sig. Då är det tur att bl. a de här bloggarna finns:

http://suspicio.wordpress.com/

http://noboytoy.bloggplatsen.se/

Har du nån som helst hjärna i kroppen och något som helst intresse för hur vårt samhälle de facto tyvärr ser ut idag så läser du. I respektive blogg finns även länkar för dig som vill få veta mer, både till artiklar och till andra bloggare som skriver om liknande, oerhört viktiga saker.

Läs!

Läs!

Läs!

så att jag inte är glad för mina besökare - men det är ju inte utan att jag undrar hur man har kommit till mig när man har sökt på:

* Hur man gör en midsommarstång av piprensare

*Sjukdomar på Victoriaplommon

* Linfröbaserat knäckebröd

Jag är nog den minst pyssliga person jag känner - jag gjorde slut på allt sådant jag hade i mig när mina egna ungar var små och det är med knapp nöd jag kan förmå mig att delta de få gånger vi har pyssel på jobbet.

Odlar Victoriaplommon gör jag INTE, trots att jag bruakde bo hela sensomrarna i mormors plommonträd av just sorten Victoria. För att försöka uttrycka mig hänsynsfullt gentemot er som är kvackelmagade så kan jag ju säga att min mage var gjord av plåt på den tiden - på äldre dagar har den rostat betänkligt.

Knäckebröd äter jag ju, det är nog mitt favvobröd faktiskt - men linfrö har jag inget behov av - och återigen för er kvackelmagades skull så avhåller jag mig från att utveckla varför :)

Men fortsätt att googla bort er vettja - ni är så välkomna hit oavsett om ni hittar det ni letar efter eller inte :)

Nu när jag har gått på sammanlagt 10 dagars sommarlov/semester/arbetslöshet kanske jag ska ta mig samman och reflektera kring den senaste tiden, och framtiden?

Utan att bli långrandig och nämna alla turer, förvecklingar, maffiametoder och trixande kan jag berätta att jag fått fortsatt jobb på skolan - hela nästa läsår. Så nu har jag 7 veckors uteslit på kyrkogården framför mig, och sedan direkt på terminen. Nu för tiden anställs man inte heller på uppehållstjänst vilket innebär att jag ska jobba alla lov - så de här 10 dagarna får jag väl (trots att de är obetalda) betrakta som min semester i år.

En väldigt fin komplimang fick jag idag, en av kollegorna ska sluta i vårt arbetslag och börja i ett nytt i angränsande lokaler och när vi kramades hejdå idag sa hon att det kändes väldigt tråkigt att sluta på vårt program nu när jag jobbar där. Det ni, det värmde faktiskt rejält!

Till saken hör också att jag fått min tjänst utökad, till en procentsats som åtminstone verkar mer möjlig att överleva på än den jag haft tidigare och det är ju riktigt upplyftande det också. Det har som sagt växlats en hel del ganska hårda ord och krassa kommentarer, främst från min sida men tillslut gick tydligen budskapet fram iallafall. Underligt nog kan man inte ens inom pedagogiska verksamheter behandla folk människovärdigt utan MÅSTE försöka dribbla och trixa så mycket och så långt man bara kan?

Aja - nu vet jag ju iallafall (ungefärligen) vad jag gör i ett helt år framåt - det är mer än vad jag haft koll på under många år faktiskt. Livet börjar kännas stabilt, på flera nivåer och det mina vänner, det är inte dumt alls! =)