Ja, så kan jag väl sammanfatta årets första arbetsdag, med vad som skulle ha varit alla kollegor på plats. Naturligtvis innebär sjukdom och VAB att inte alla arbetar, men vi hade ändå ett oförklarligt bortfatt - men om inte chefen ifrågasätter så är det väl förmodligen inte upp till mig att göra det heller och en får väl förutsätta att alla har sina rutiga skäl och randiga anledningar till att inte närvara.

Vi har ju under en ganska lång period haft ett milt sagt undermåligt ledarskap i vår verksamhet. En kollega "befordrades" till verksamhetschef och för det första var/är hen inte på något sätt kompetent för det uppdraget, och för det andra är det oändligt svårt att helt plötsligt bli chef över goda vänner och kollegor....och personen ifråga klarade inte av den utmaningen. Icke desto mindre fick hen bli kvar i den positionen under två års tid och under den tiden urholkades organistionen enormt, det spelades under täcket och skapades allianser som i den värsta dokusåpa och all autoritet undergrävdes. När hen så till slut insåg att hen inte klarade av sin position och trädde tillbaka till sin tidigare befattning vevades så sakteliga en rekryteringsprocess igång. Den var så pass tungrodd och ärligt talat eftersatt att det tog alldeles för lång tid att tillsätta tjänsten, och det + det faktum att den som rekryterades hade inte mindre än tre månaders uppsägningstid innebar att vi behövde en tillfällig VC.

En sådan person fanns omedelbart tillgänglig, en komptetent, välrennomerad och mycket erfaren person - som dock är pensionär. Hen kom in med ett tungt uppdrag: att påbörja upprätandet av vårt lutande skepp intför den tillträdande VC:s ankomst. Och det gjorde hen med liv och lust, beteendevetaren som studerat vår verksamhet under våren kallades in och avlade rapport (den rapport som inte visade något tvivel alls om vilka åtgärder som MÅSTE tas till), alla anställda fick skriva ett CV för att respektive persons kompetens skulle utvärderas för att kunna användas där den passade allra bäst, osv osv. Jag och två andra personer fick till och med muntliga löften om klart specificerade arbetsuppgifter, allt skulle vara klart innan julhelgen.

Det lät ju fullständigt lysande, och jag som skyddsombud som länge oroat mig för, och till ledningen påtalat den dåliga psykosociala arbetsmiljön började andras lite lättare. Äntligen skulle det här snéseglande skeppet styras upp! Men för varje vecka som gick insåg vi att det som det pratats om...det genomfördes inte. Det som var betendevetarens akuta och primära åtgärd knystades det inte om. Saker som lyfts i medarbetarsamtal genomfördes inte, en del anställda har än i dag fortfarande inte fått ut anteckningarna från sina samtal....och så var det dags för vår t.f att gå hem, hens vikariat var slut och den allra sista dagens förmiddag kom hen ned till mig och  - tvärt emot alla överenskommelser - bad hen mig att själv välja vad jag ville arbeta med.

Nå, det kan ju låta som ett prakterbjudande - men för mig var det att välj mellan...ja, inte pest och kolera, men mellan svart och rosa.  Jag vill egentligen båda alternativen, men jg vill veta ledningens underliggande syfte med att ha mig på den ena eller den andra positionen, och det sade jag också, men fick inget konkret svar. Och alltså fick jag (och de andra) inga specificerade arbetsuppgifter innan jul. Nåväl tänkte vi - den nye VC:n tillträder ju efter nyår, hen är ju säkerligen så väl informerad så att hen kommer att ta vid och tja, det är lite surt att det inte blev innan jul som utlovat men jaja, det BLIR ju iallafall!!!

Idag har det visat sig med all (o)önskvärd tydlighet att vår nytillträdde inte har någon kol alls. Inte på vad beteendevetaren sagt, inte på medarbetarsamtalen (trots att hen satt med vid dem alla) och kanske framför allt: inte ett dugg på vad jag och de andra kollegorna ska arbeta med. Detta trots att vi satt hela arbetslaget och jag, med understöd från de övriga, förklarade väldigt ingående varför vi inte kan arbeta på så lösa boliner som vi har gjort, vad det skulle kunna innebära om vi fortsätter att göra det och vad vi anser är hens uppdrag i det här. En timme senare hade jag enskilt ytterligare ett samtal med hen , där jag förklarade samma saker igen, presenterade och ifrågasatte min egen situation och efterfrågade styrning. Fick besked om att hen skulle maila chefen för visa besked och efter tio minuter återkommer hen.

Och jo, faktiskt med besked.

Om att vi ska bibehålla status (ickefungerande) quo.

Varför?

För att chefen bestämmer det.

Och jag är mer besviken än någonsin, på chefen, på VC och faktiskt på kollegorna som jag anser är för fega. De är rädda om sin egen position och därför trycker de inte på för att förändra/förbättra för alla/hela verksamheten. Men av en kollega i vår systerverksamhet fick jag veta idag att jag faktiskt bara är ett par, korta utbildningar iväg från en rejäl kompetenshöjnning. Och eftersom "se om sitt eget hus" tydligen är ledordet i vår verksamhet  - samt något som jag ju vid närmare eftertanke hadr med i mitt utvecklingssamtal med mig själv! - så ska jag styra om att jag får gå de här kurserna på betald arbetstid och sen får vi se vad som händer.

#bitterjalite #motnyamål #mitthusärdetviktigastehuset   

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

vad svårt det är ibland att komma till skott med att skriva, trots att det finns massor som jag behöver skriva av mig? Den 4:e fick jag besked om att jag har ny chef till 100% som ska ge mig uppdrag på 60% och att min fd chef har 40% av min tid. ...

med komplett fullt upp. Nytt uppdrag samt därmed sammanhängande utbildning på jobbet, flytt till en betydligt bättre lägenhet men även besiktningar och extraaktiviteter, jul- och nyårsfirande med restriktioner, pappa som utsatts för bedrägeriförs...

om man precis kan kalla det för "bostadskarriär" när man flyttar från hyrestvåa till hyrestvåa? Men för mig personligen känns det ändå så, främst för att jag flyttar från tredje våningen med dyr utomhusparkering "i mån av plats" till marklägenhet med...

aldrig gjort anspråk på att vara ofelbar. Tvärtom är jag ofta medveten om att jag "borde" gjort annorlunda, bättre, mer, högre osv nästan av födsel och ohejdad vana. Därför blir jag nog lite extra stött när en person som jag en gång stod mycket n...

så innerligt tråkigt och oerhört opraktiskt att vara i isolering i väntan på provsvar. Mest opraktiskt var onekligen att jag hade typ ingen mat hemma, så igår satt jag och funderade ut att om jag åkte till affären strax innan den stängde vid 22, ...