Åh du galne gunnar vad jag har sovit dåligt inatt!

Inga mardrömmar som sådana, men djupt distraherande omvälvande händelser som säkerligen har med "diskussionen" i helgen att göra och som har fått mig att vakna om och om igen, sova lätt och ytligt och som lämnade mig med en sådan där märklig känsla av att inte veta om det är dröm eller verklighet. Det KÄNDES verkligt nog och var på det stora hela inte alls negativt eller obehagligt, bara......omvälvande, som sagt. 

Att jag sen har veckans mest energidränerande uppdrag på måndag förmiddag har ju inte heller precis gjort den här dagen enklare att ta sig igenom, och det faktum att (ytterligare) en kollega upplevt hjärtbesvär och transporterats till sjukhus (dock utan blåljus) lugnar inte ned mig - det är något sjukt på vår arbetsplats. Vi försöker förhålla oss och fokusera på uppdraget, men det är verkligen inte helt enkelt när det är så mycket som hela tiden stör ut och kräver uppmärksamhet.

Och även det gör att orken tryter - på väg hem, medan solen sken, var jag helt klar över att jag skulle käka nåt sanbbt och sen ge mig ut på en promenad....men nu, efter att ha ätit (ägg, VARFÖR äter jag ägg när jag ALLTID mår illa av dem   ) vill jag helst bara lägga mig på soffan och sova i ett par timmar.

Tack och lov att imorgon är en annan dag!