Det känns ju bara milt ironiskt att jag, och två av mina kvinnliga kollegor just idag, på internationella kvinnodagen, utsattes för grovt mansplainande och härskande av lillchefen....

Vi är alltså tre äldre, välutbildade, genomkompetenta, erfarna och handlingskraftiga personer som lyfte en arbetsplatsfråga med vår chef idag. Inte för att direkt fråga, utan för att verifiera vårt agerande och liksom...ja, befästa det hos person i chefsposition så att ledningen är medveten om vårt handlande. Det gäller en sak som jag och en av kollegorna har gjort om inte hundra så iallafall väldigt många gånger, är helt klara över hur en går till väga för att göra och inte tvekar att göra...men detta nådde inte fram till _mannen_ ifråga utan han, betydligt yngre och med både mindre erfarenhet och kompetens i ärendet gjorde som han brukar: han avbröt.

Det är nog en gren han skulle kunna ta guldmedalj i förresten, att avbryta. Åh, jag ogillar STARKT personer som avbryter andra!!! Dels för att det är ohyfsat och dels för att det är en härskarteknik - och i det här fallet handlar det om en person sm avbryter och säger saker som är helt bort- i - tok   

Nåväl, när han då avbröt så gjorde han det inte för att visa sitt stöd, eller ens sitt ogillande - nej, han gjorde det för att FÖRKLARA HUR VI SKA GÖRA. En sak som vi som sagt gjort ett stort antal gånger, som vi KAN och utan att vi ens bad honom berätta. Och det hade vi också informerat om, så varför han agerade som han gjorde....tja, det orkar jag inte ens spekulera om. Men det här visar ju återigen på att den här jävla dagen fortfarande behövs   och att det verkligen inte finns någon anledning att säga "grattis" till kvinnor, inte så länge män som han finns.... och jo #allamän.