Trodde jag....men inte när man har en Ängel som ska på utflykt väääääääääldigt mycket mot sin vilja.

I takt med att ungarna blir äldre blir infon från skolan mer och mer knapphändig så det var med viss överraskning jag mottog beskedet igårkväll att hon skulle till Törnåkra med klassen......eftersom förra utflykten slutade med skolk och lögner beslöt jag mig för att pumpa damen på så mycket info som möjligt och det visade sig att hon inte hade nån aning om hur hon skulle ta sig dit samt att hon skulle ha mat för hela dagen med sig. *suck* Tur att vi flyttat till en något större byhåla där matbutiken har öppet även på söndagar!

Rejält irriterad över att en obligatorisk aktivitet förläggs en mil ut i skogen utan att ordna med skjuts åt eleverna ringde jag mentorn och störde i vad som lät som en större släktsammankomst. Då visar det sig att Ängelen som vanligt inte har nån koll....tanken är att eleverna tillsammans med diverse  lärare ska cykla till badstranden, där man också ska grilla. Damen ifråga vägrar cykla, och har sin moped i andra byhålan hos sin far och hävdar bestämt att jag kan köra henne både dit och hem, men si! det vägrar jag! Jag har nämligen planer för min lediga dag, och när jag påtalar det för Ängelen svarar hon med samma tonlösa röst som när jag var iväg på långhelg sist hon var här att jag har "rätt till ett eget liv"....Hmmmmm vad det känns angeläget att göra något när hon låter så!!

Dock löste vi det till slut - eftersom fröken inte ville grilla stekte hon hamburgare hemma på morgonen, eftersom hon inte vill cykla så körde jag henne hem till fadren så hon kunde ta sin moped och därmed själv förflytta sig och jag måste säga att det var med ömsesidig belåtenhet vi skildes åt i morse. Hon för att hon slapp undan de moment hon inte uppskattade, jag för att vi hjälpts åt att komma fram till en lösning som var acceptabel för oss båda! Pedagogen i mig måste ha väckts till liv av maratontittandet på serien "Klass 9 A" som 24:an visade igår. Otroooooligt att jag missat det programmet tidigare, det var ju faktiskt en ljusglimt i den eländes värld jag tyvärr generellt sett uppfattar svenska grundskolan som.....

Men....slutet är nära, imorgon tar P19 studenten, P17 går på ett program han stormtrivs på och får så otroligt mycket mera stöd av både pedagoger och hjälpmedel än vad han nånsin varit i närheten av under 9 år i grundskolan och Ängelen har "bara" ett år kvar.....Jag hoppas att vi kan entusiasmera henne till att ta sig igenom det!! Hon satt med mig igår bitvis och såg dokumentären och identifierade sig en hel del med Tova, vilket ledde till att vi fick ett par fina snack, både om skolan och livet......

Nygammalt på melankolihimmelen:

http://www.youtube.com/watch?v=FHtP4YzqkhA

Annika och Markus kompletterar varandras röster å det ljuvligaste och tja....nog med kommentarer där: Lyssna bara!!

 

Birdie

9 juni 2008 10:39

Skönt när man lyckas den mjuka vägen ;)
Kram.

http://www.birdies-place-in-space.blogspot.com

 

Jo

9 juni 2008 21:58

jag gillade klass 9A med. fast undrade rätt ofta hur det kändes för de gamla lärarna till klassen att bli så utklassade. ;-)

läser alltid bloggen med skräckblandad förtjusning när du skriver om tonåringarna... vägrar tro att det är sånt här som väntar, med en snart fyraåring som är så kaxig och trotsig så jag vet inte hur det ska gå till när hon blir tonåring. ;-)

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

vad svårt det är ibland att komma till skott med att skriva, trots att det finns massor som jag behöver skriva av mig? Den 4:e fick jag besked om att jag har ny chef till 100% som ska ge mig uppdrag på 60% och att min fd chef har 40% av min tid. ...

med komplett fullt upp. Nytt uppdrag samt därmed sammanhängande utbildning på jobbet, flytt till en betydligt bättre lägenhet men även besiktningar och extraaktiviteter, jul- och nyårsfirande med restriktioner, pappa som utsatts för bedrägeriförs...

om man precis kan kalla det för "bostadskarriär" när man flyttar från hyrestvåa till hyrestvåa? Men för mig personligen känns det ändå så, främst för att jag flyttar från tredje våningen med dyr utomhusparkering "i mån av plats" till marklägenhet med...

aldrig gjort anspråk på att vara ofelbar. Tvärtom är jag ofta medveten om att jag "borde" gjort annorlunda, bättre, mer, högre osv nästan av födsel och ohejdad vana. Därför blir jag nog lite extra stött när en person som jag en gång stod mycket n...

så innerligt tråkigt och oerhört opraktiskt att vara i isolering i väntan på provsvar. Mest opraktiskt var onekligen att jag hade typ ingen mat hemma, så igår satt jag och funderade ut att om jag åkte till affären strax innan den stängde vid 22, ...